om att bejaka sin inre Ernst
Har alltid gillat att pyssla, oavsett om det gäller att , laga mat eller sy, eller måla. Vännen A konstaterade nyligen att jag nog hade en liten Ernst inom mig, och jag måste nog hålla med. Kan nog bli sådär jobbigt huslig och pysslig om rätt anda faller på. Men måste nog säga att det helt klart är underskattat med en inre Ernst, för finns det nåt bättre än nybakt bröd till frukost eller hemmagjorda bullar? Nu är det väl som så att "Ernst-mode" inte håller i sig så där jättelänge och vissa projekt som startas med stor eantusiasm läggs på i efter någon dag och får ligga i ett par veckor tills andan faller på igen, något som kanske inte alltid uppskattas. Måste dock försvara mig med att det mesta blir klart förr eller senare, med skiftande resultat. Dock är inte Ernst något att skämmas för, och även om det må uppfattas som helylle och tråkigt så är det ingen som klagar på nybakad kladdkaka!
I helgen planeras i alla fall ett par dagar i sann"Ernst-anda" Karamellen kommer till stan och det är inplanerat pyssel, mest i form av ätbart sådant, promenader (tydlign innan frukost) och så klart utgång (detta går dock inte í "Ernst-anda" men är roligt ändå!)
